Ett hangarfartyg är i sin mest grundläggande form en båt som man satt ett landningsfält på. Under Första Världskriget spelade de ingen stor roll men under Andra Världskriget började de användas mer och mer. För att ta ett exempel så startade planen som anföll Pearl Harbour från Japanska hangarfartyg.
Idag spelar hangarfartyg en nyckelroll i alla amerikanska (de äger flest hangarfartyg) operationer runt om i världen. Skeppet i sig är inte användbart som ett direkt vapen men flygplanen de bär med sig har möjlighet att dominera luftrummet.
Som vi lärt oss i de senaste konflikterna i Afghanistan och Irak, spelar dominans över luftrummet en väldigt stor roll i att ta över ett land. Flygplan låter den anfallande makten att enkelt anfalla och oskadliggöra kommunikationer och samhällskritiska byggnader samt bedriva övervakning av fienderörelser från ovan.
Problemet är oftast att få ditt flygplanen, speciellt om konflikten ligger långt ifrån moderslandet. Det var innan väldigt vanligt att man flög sina plan till närmaste allierade land eller skapade avtal med grannländerna om att få använda deras baser. Detta kan naturligtvis vara väldigt svårt i vissa delar av världen, speciellt om ens land inte är speciellt omtyckt i regionen.
Lösningen på detta problemet är att använda hangarfartyg. Tack vare de internationella sjölagarna så betraktas hangarfartyg och nästan alla andra krigsfartyg som utländskt territorium, förutsatt att de inte är för nära kusterna. Så istället för att sätta upp komplicerade avtal med fiendens grannländer kan man istället parkera ett hangarfartyg tillsammans med en eskort utanför fiendens kust. Efter detta kan bombare, stridsflyg och spaningsflyg utföra en mängd uppdrag inom fiendens territorium. Flygen kan sedan återvända för bränslepåfyllning och underhåll på hangarfartyget. Utifall belägringen kommer att vara långvarig så kan proviant och bränsle (till planen) flygas eller skeppas in av flottan. Därigenom kan man skapa en nästan permanent utpost i fiendeland.